Julian Assange – hjälte eller skurk?

Klockan var 10:15 morgonen den 11 april när sju brittiska poliser med gemensamma krafter lyfte ut en vilt protesterande Julian Assange i handbojor från Ecuadors ambassad i Knightsbridge i centrala London där den omstridde WikiLeaksgrundaren tillbringat närmare sju år av självvald internering för att komma undan lagens långa arm.

Polisens aktion hade möjliggjorts av att Ecuadors president Lenin Moreno upphävt Assanges politiska asyl efter att visselblåsaren gjort sig fullkomligt omöjlig på ambassaden. Ecuador fick nog när Assange enligt uppgift började kleta sin egen avföring på ambassadens väggar i vad som kan ha varit en protest mot att ambassaden inskränkt hans tillgång till Internet, som han hade missbrukat med råge genom att blanda sig i andra länders inrikespolitik.

Vid ett kort förhör inför en domstol i Westminster i London samma dag förklarade sig Assange oskyldig till anklagelsen om brott mot borgen. Hans advokater hävdade att deras klient flytt till ambassaden därför att han inte hade kunnat räkna med en rättvis rättegång någonstans. Domaren avvisade argumentet som ”skrattretande” och avfärdade Assange som ”en narcissist som aldrig kan se bortom sitt egenintresse.”

En brittisk domstol hade ställt borgen på £240 000 som vänner till Assange hade stått som garanter för. Kändisen Jemima Khan, till exempel, har förlorat £20 000 på grund av sin missriktade tillit till Assange, en eccentrisk 47-årig australiensare som är många vänsterliberalers älskling i flera länder men som har för vana att svika och baktala sina  försvarare. Jemima Khan kände sig lurad av Assange och anklagade honom för att försöka skapa en kult kring sig själv där hans anhängare följer honom med naiva skygglappar ungefär som Scientologigrundaren L. Ron Hubbard dyrkas av sina trogna.

Juridiska experter tror enligt The Times att Assange kommer att dömas till högst ett års fängelse för att ha skippat borgen i England, men sedan är det en öppen fråga vad som händer härnäst. Tills vidare hålls Assange i förvar i Belmarshfängelset i sydöstra London som ofta används för att hysa terrorister. och nästa rättsliga förhör ska enligt planerna äga rum nu på torsdag den 2 maj.

För vissa människor är superhackaren Assange en banbrytande förespråkare för det fria ordet medan andra ser honom som en förrädare som genom Wikileaks bidragit till att underminera USA:s underrättelsetjänst. Vad som står klart är dock att han har svikit sina vänner genom att ha sökt sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 för att undvika att bli utlämnad till Sverige som misstänkt för våldtäkt. Assange hävdade att våldtäktsåtalet i Stockholm, som sedan dess släppts, var ett förtäckt sätt att få honom utlämnad till USA, som om inte Storbritannien skulle kunna ha levererat honom till den amerikanska rättvisan utan att gå genom Sverige.

Ecuadors president inbjöd till slut Metropolitan police att arrestera en skäggig, blek Assange. Detta blev en enorm lättnad för poliskåren som spenderat £13 miljoner av skattebetalarnas pengar med bevakning utanför Ecuadors ambassad för att hindra Assange från att fly landet. Men för ambassadspersonalen var lättnaden ännu större efter att under så lång tid ha stått värd för ”the guest”, vars beteende blev alltmer udda medan åren gick.

Några exempel från en presskonferens med President Moreno:

  • Assange kletade sin egen avföring på ambassadens väggar
  • Saknade personlig hygien
  • Körde skateboard genom ambassadens korridorer
  • Förolämpade ambassadens personal, gick till angrepp mot vakter
  • Hackade in sig på presidentens mobiltelefon och lade upp privata bilder på presidenten och dennes familj för att genera honom
  • Installerade kameror för att spionera på ambassadens personal.

“Han uppförde sig inte på det sätt som en asylsökare bör göra,” berättade presidenten för BBC med vad man på engelska brukar beskriva som ett ”understatement”.  “Ingen respekt för landet som varmt välkomnat, beskyddat och livnärt honom.”

Jennifer Robinson, en av Wikileaksgrundarens advokater, har tidigare förnekat anklagelserna om avföring på ambassadens väggar, men det är uppenbart att Assange ibland har uppfört sig som en misslynt tonåring. Alla vittnesmål kan inte ha fel. Å andra sidan kan dessa år av självförvållad isolering inomhus ha påverkat hans sinne, brist på D-vitaminer bland annat. Men nu mobiliseras en hel kår av försvarsadvokater som ska hjälpa Assange att undslippa fängelse i såväl England för brott mot borgen och, i USA, där han står anklagad för att ha spridit hemliga amerikanska data.

Assange blev rubrikernas namn 2010 när WikiLeaks offentliggjorde hemliga amerikanska dokument om krigen i Afghanistan och Irak som hade stulits av Bradley Manning, en analytiker inom USA:s underrättelsetjänst som senare bytte kön och gav sig själv förnamnet Chelsea.  Manning dömdes av en militärdomstol 2013 för spionage och andra åtalspunkter till 35 års fängelse men President Obama benådade honom efter sju år.

I USA misstänks Assange för att ha erbjudit Manning hjälp med att knäcka lösenordet till ett amerikanskt militärt datorsystem med hjälp av så kallade regnbågstabeller. Straffet för den typ av medhjälp till dataintrång som Assange misstänks för är högst fem års fängelse. Åtal mot Assange väcktes nyligen i USA formellt med rubriceringen sammansvärjning.

Lindsey Graham,  republikansk senator, förklarade för nyhetsbyrån Bloomberg att Assanges ansvarslösa visselblåsning hade riskerat amerikanska truppers liv i Afghanistan och Irak samt även lokalbefolkning som hjälpte dessa trupper i området. Den demokratiske senatorn Mark Warner jämställde Assange med ryska hackers. “Julian Assange har länge förfäktat höga ideal och moralisk överlägsenhet,” sade Warner i ett uttalande. “Han har i själva verket kommit att bli en direkt deltagare i de ryska försöken att underminera Väst och en målmedveten medbrottsling i försöken att underminera amerikansk säkerhet.”

Men Barry Pollack, amerikansk medlem av Assanges grupp av försvarsadvokater, skrev på WikiLeaks Twitterkonto att australiensarens häktning utgjorde  ”ett makalöst försök av USA att försöka framtvinga utlämning av en utländsk journalist för att ställas inför rätta för att ha publicerat sanningsenlig information”.

Assanges försvar är att han arbetat som journalist. Han delade Mannings information med flera tidningar, däribland The Guardian, en liberal engelsk tidning vars dåvarande chefredaktör Alan Rusbridger beskriver sitt förhållande till Assange i sin bok Play It Again, som kom ut 2013. Detta var vid en tidpunkt då Assange utsattes för massiv kritik från etablissemanget för att ha offentliggjort hemliga diplomatiska meddelanden. Assange lade omedelbart skulden på The Guardian och förklarade att tidningen inte var att lita på.

”Det finns Assangeanhängare världen runt som tror på allt han säger till dem,” skriver Rusbridger. ”Det finns lika många, om inte fler, Assangehatare … och i mitten förekommer det ett stort antal Assangeagnostiker som kanske skönjer ett mönster, som ser en man som till slut blir osams med alla.”

Senaste artiklarna